Jag minns väl den dagen vi flyttade. Hela vår familj hjälpte oss att packa ihop vår lilla lägenhet och kör upp till Jönköping för att lasta av allt i vår källarlägenhet där.
Det var en bitterljuv dag. Vi var glada att börja våra högskolestudier. Men vi var så ledsna att lämna bakom våra vänner, vår familj, vårt samhälle, våra jobb – i princip allt vi hade byggt upp i över 20 år.
Och vi var rädda. Våra besparingar var ingenstans nära nog att klara oss på i tre år, så vi behövde bli riktigt kreativa och påhittiga, samt hitta några inkomstkällor ganska snabbt. Eftersom vi var i en liten stad och kände ingen, skulle detta begränsa våra alternativ (i det förflutna, nästan alla våra jobb hade vi fått utan att egentligen behöva söka dom)
Vi bosatte oss i vår lilla källarlägenhet, och Johan skrev in sig på högskolan i jönköping och jag på arbetsförmedlningen för att hitta ett jobb. Jag hade arbetat som assisten innan vi gifte oss och älskade detta, så jag bestämde mig för att lägga ut en annons för att se om det fanns några familjer som är intresserade av detta. Inom en månad arbetade jag för tre familjer totalt fyra dagar per vecka, plus att jag också jobbade deltid som barnvakt.
Johan arbetade deltid nästan för sin pappas företag och mellan våra två inkomster tjänade vi tillräckligt för att knappt täcka alla våra utgifter. Med den extra tid jag hade började jag undersöka mer om arbeta-från-hema-jobb.
Vi hoppades att vi skulle bli välsignade med ett barn snart och jag visste att jag ville stanna hemma så fort vi fick barn. Så jag tänkte att nu var det dags att förbereda sig för detta.
Strax efter att Johan började sin andra termin, fick vi reda på att vi väntade barn! Det enda problemet var att jag blev så sjuk att jag fick sluta jobba. Detta mer än halverade våra inkomster och skapade en hel del av ångest sedan våra utgifter var plötsligt mycket mer än våra inkomst.
Johan kunde få ett jobb på deltid för en advokat så våra inkomster ökade en del - vilket var en enorm välsignelse! — och jag tillbringade de flesta av dagarna i sängen med den bärbara datorn och undersökte olika sätt att tjäna pengar från hemmet. Jag visste att jag behövde komma på ett sätt att göra minst 2 500 kr extra varje månad för att vi inte skulle behöva leva på våra besparingar. De flesta av er som har försökt starta ett hemföretag från scratch vet att det inte är en lätt uppgift att thäna 2 500 kr varje månad!
Under sista året på juristlinjen, upptäckte vi Dave Ramsey. Johan började lyssna på hans radio show och var exalterad över allt som han lärde sig. Jag var verkligen inte alltför uppspelt. Behövde vi verkligen någon guru med en radioprogram för att berätta för oss vad vi ska göra? Jag menar, kom igen, vi var skuldfria, vi levde på en budget, vi levde under våra medel, och vi kunde till och med skänka lite pengar på en mycket liten budget. Vad mer kunde någon kille på radio verkligen lära oss om pengar?
Jag släpade efter med mina fötter. Jag hittade på ursäkter. Men Johan envisades i att uppmuntra mig att lyssna på Dave Ramsey. Så jag gav upp och sa att jag skulle gå igenom Financial Peace University med Honom. Jag tänkte att det inte skulle skada nåt. Och kanske, skulle jag lära mig något nytt.
Efter den första veckan av Financial Peace University, förstod jag varför Jesse var entusiastisk över den här killen! Dave visste verkligen sina grejer, han tänkte mycket som oss, och han var en bra kommunikatör. Och tro det eller ej, jag började bli lite fast.
När vi gick igenom de kommande 13 veckorna av klasser, lärde jag mig alla sorters saker jag insåg att jag inte hade någon aning om när det kom till ekonomi. Saker som de olika för- och nackdelar av olika slag av försäkringar, vad exakt placeringsfonder är, och hur man klokt förbereda sig för sin pension.
Men förutom den typiska finansiella terminologin Jag fick ett komplett paradigmskifte när det kom till pengar pengar,
Jag hade alltid tyckt att det var bra att leva under dina tillgångar och det var bra att ge generöst, men jag hade aldrig riktigt tänkt extremt långfristigt gällande pengar. Inte heller, hade jag någonsin haft en stark anledning till att öva sparsamhet annat än att vi hade till — annars får vi oss begravda under massor av skulder.
Dave Ramsey gav oss en vision. Han inspirerade oss att tänka stort, planera framåt, och drömma stora drömmar. Mest av allt var vi motiverade att få vår familj i bästa ekonomiska form möjligt så att vi kunde välsigna och hjälpa andra genom att vara generösa givare.
När vi var färdiga med Financial Peace University satt vi ner och gjorde några stora mål. Faktum är att målen var så stora, de verkade omöjliga för oss på den tiden. Men vi bestämde oss för att sikta mot stjärnorna. När allt kommer tänkte vi att även om vi inte slog dem, skulle vi troligen göra mer nytta än om vi inte hade siktat högt.
En av de till synes omöjliga mål vi gjorde på det tid var att köpa ett hus skuldfritt inom fem år efter att Johan blivit klar med juristlinjen. Det kändes så långsökt att vi inte ens har modet att berätta för någon annan om det. Vi trodde dock att om vi verkligen snålade och sparade, så kanske vi kunna klämma ut tillräckligt extra från vår budget att köpa en liten, mycket spartanskt renoveringsobjekt-hem inom fem år.
Det var också under det sista året av law school att vår inkomst ökade en hel del. Jesse fick ett bättre betalande deltidsjobb som arbetar för vår tingsrätt, och jag lyckades äntligen landar några arbete-hemifrån-jobb som faktiskt gav en regelbunden deltidsinkomst. För första gången på två år fanns det faktiskt pengar över i slutet av månaden!
Vi började inse att, när Johan var klar med juristlinjen och kunde arbeta heltid, fanns det en god möjlighet att vi skulle kunna för att spara en stor summa pengar varje månad. Så vi började prata om våra finansiella mål efter juristlinjen.
Kommentarer
Inga kommentarer